Ensamhet är en märklig sak.
Ibland vill man inget hellre än att vara ensam och ha sk egentid och ibland är ensamhet enormt tärande.
Det sistnämnda är det jag upplever just nu i mitt liv.
Är ensam i stort sett jämt.
Jobbar ju även ensam.
Även om jag har sällskap ibland så känner jag mej ensam ändå.
Har ingen att umgås med, prata och bolla tankar med, hitta på något med.
Känns som man mer är ett nödvändigt ont mot de som råkar vara runt en.
Ställer även till så jag har svårt att sova periodvis då hjärnan går på högvarv.
Vilket gör en konstant trött.
Drömmer om att få klä upp mej och hitta på nåt kul tex åka på dans, fara på en resa osv
Men istället går man runt i mjukisbyxor och hoodie å e allmänt dassig.
Gör mitt bästa för att leva upp till allas krav men de är inte alltid så lätt.
Man få ta emot väldigt mkt negativitet som gör att man känner att allt är ens fel.
Ensamheten och känslan av att bara vara till besvär gör så att man isolerar sig bara mer, tappar orken för typ allt och försvinner in i sin egen lilla bubbla.
Frågan är om man någonsin hittar ut från den igen???

 

f

14 maj 2018 08:34

Hej nu tycker du säkert att jag är en knäppgök men jag provar skriva ändå å ser om du väljer att svara eller ej :) Jag själv behöver lära känna nya människor men jag är urusel på det måste jag erkänna. Hmm nåväl jag lämnar min mail och ser om du väljer att svara så får jag klura tills dess hur man presenterar sig :D flumsen@protonmail.com

Lilla Jag

9 januari 2019 16:48

Mailade dej men fick aldrig något svar tillbaka.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Idag är det din födelsedag. Du skulle blivit 49 år. Men du valde att lämna mej alldeles för tidigt. Saknar dej så det gör ont. Gråter nästan dagligen och min högsta önskan är att du kommer och hämtar mej och tar mej med så vi kan vara tillsamman...

I går kväll nåddes jag av beskedet om att du lämnat oss för gott. Tyvärr fick jag beskedet så sent att jag inte fick möjlighet att vara med på begravningen och ta farväl av dej. Förstår inte varför du inte hörde av dej, du vet ju att jag alltid stä...

Så här jul och nyår passerat. Julveckan spenderades på jobbet och tiden efter de i sängen med den värsta influensa jag upplevt i mitt liv. Och pga mitt låga blodtryck som blir ännu lägre då jag blir sjuk så var sängläge eller soffläge de enda som g...

Så här man blivit ytterligare ett år äldre. Födelsedagen va dock som alla andra dagar, ingen uppvaktning alls. Men hade inte direkt förväntat mej de heller. Har man inga vänner samt en familj som inte bryr sej så blir det ju så. Är inte mkt som...

Har fått höra att jag tydligen är väldigt disträ numera. De har aldrig slagit er in att jag är slutkörd och helt enkelt bara totalt gett upp? Men de e lugnt fortsätt prata bakom ryggen på mej ni, de är ju de ni gör bäst. Och glöm för sjutton inte ...