Det tar väldigt på krafterna att vara den duktiga jämt.
Kämpa på och fixa allt inom alla områden och aldrig ha tiden eller pengarna att göra något för sej själv.
Värken man måste utstå var dag hjälper inte till heller.
Den ökar markant dag för dag, mest i mina händer.
Vilket också märks på nätterna då värken bitvis hindrar en från sömn.
Men man biter ihop och kämpar på och gör det som måste göras ändå.
Oftast utan uppskattning men så är livets lott.
Man ler och fortsätter för att underlätta för sin omgivning.
Det är helt enkelt livets lott man fått så man får kämpa vidare.