Fördelen så väl som nackdelen med att jobba vaken natt och de är hyfsat lugnt på jobbet är att man har en hel del tid att fundera.
I natt så fundera jag mest på de faktum att jag i hela mitt liv ställt upp på andra.
Fixat resor, köpt saker folk vill ha, skämt bort folk jag tyckt om på olika sätt.
Även om de drabbat mej ekonomiskt eller tex känslomässigt.
Frågan är varför jag offrat så mkt?
Är det ett sätt för mej att försöka bli omtyckt eller är det något annat?
Vet dock att jag blir glad av att glädja andra även om det är genom saker jag inte gillar själv eller som ja tidigare skrev att det drabbat mej tex ekonomiskt.
Slog mej sedan när är det min tur?
När gör någon nåt sånt för mej?
Svaret är aldrig.
Har aldrig inträffat någonsin.
Snarare tvärt om, folk har "pissat mej i ansiktet" rent ut sagt och blåst samt sårat mej.
Och saken är ju den att jag kräver inte ens mkt eller ens dyra saker.
Uppskattning vore trevligt eller att den man bor med kunde anstränga sej lite och städa tex vilket aldrig händer.
De skulle vara betydligt mer värt än alla presenter i världen.
Men är nog som en "vän" sa häromdagen, jag får skylla mej själv.