Har just kommit fram till att jag nog är en ganska känslokall människa.

Känner absolut ingenting för i stort sett någonting numera.

Har slutat bry mej helt enkelt och är inte intresserad av något alls känns det som.

När man går som jag gör så hinner man fundera en hel del,ja i alla fall stundvis för oftast så är min hjärna inställd på noll och tänker inte på något alls.

Är helt avtrubbad.
Brukar ju vara en känslomänniska så de är en väldig förändring.

Har dock kommit fram till att jag inte har några vänner,bekanta har jag men inga vänner.

Ingen ja kan prata med om precis allt och då menar jag precis allt.

Inget att hitta på bus och roliga saker med,skratta och gråta ihop med.

Och nej med bus menar jag inte sex!!!

Ingen som finns där vid min sida hur många fel jag än må göra osv.

Visst några av mina bekanta finns där för mej och jag kan prata med dem men ingen vet allt och ingen av dem kan jag berätta allt för.

Mina bekanta har nog med sitt och sina bekymmer,lyssnar dock och försöker råda då de har problem.De måste ju funka åt båda håll så att säga.

Och visst har jag människor som är närmare mitt hjärta än andra men de visar sig oftast att de inte är ömsesidigt.

Har dock haft en sån vän jag kunde berätta allt för som stod vid min sida vad jag än gjorde,trodde jag åtminstone...för nu vänder sig personen mot mej om jag inte gör som denne vill,använder den information denne fått under årens lopp.

Jag har långt i från varit guds bästa barn de ska gudarna veta och det får jag äta upp nu pga den ja trodde var min vän i vått och torrt,den person som inte förstår att de ja gjort för 5-10 år sedan inte görs längre osv

Jag är inte samma människa nu som då.

Visst ha ja kvar min svartsjuka om än den blivit bättre och mer kontrollbar och visst har jag kvar vissa delar från den människa jag var då men mycket har förändrats.

Och jag har fortfarande enklare att umgås med killar pga mina intressen men de betyder inte på långa vägar att jag har sex med dem,man kan umgås ändå vilket många inte förstår.

Har till exempel långt i från samma tilltro till människor,litar inte på någon överhuvudtaget.

Är långt i från lika öppen som jag var förut,är även mer isolerad.

Min livsnyfikenhet är bortblåst.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Idag är det din födelsedag. Du skulle blivit 49 år. Men du valde att lämna mej alldeles för tidigt. Saknar dej så det gör ont. Gråter nästan dagligen och min högsta önskan är att du kommer och hämtar mej och tar mej med så vi kan vara tillsamman...

I går kväll nåddes jag av beskedet om att du lämnat oss för gott. Tyvärr fick jag beskedet så sent att jag inte fick möjlighet att vara med på begravningen och ta farväl av dej. Förstår inte varför du inte hörde av dej, du vet ju att jag alltid stä...

Så här jul och nyår passerat. Julveckan spenderades på jobbet och tiden efter de i sängen med den värsta influensa jag upplevt i mitt liv. Och pga mitt låga blodtryck som blir ännu lägre då jag blir sjuk så var sängläge eller soffläge de enda som g...

Så här man blivit ytterligare ett år äldre. Födelsedagen va dock som alla andra dagar, ingen uppvaktning alls. Men hade inte direkt förväntat mej de heller. Har man inga vänner samt en familj som inte bryr sej så blir det ju så. Är inte mkt som...

Har fått höra att jag tydligen är väldigt disträ numera. De har aldrig slagit er in att jag är slutkörd och helt enkelt bara totalt gett upp? Men de e lugnt fortsätt prata bakom ryggen på mej ni, de är ju de ni gör bäst. Och glöm för sjutton inte ...