Blev ett litet glapp i bloggandet då de blev liiite väl mkt att göra här men nu har ja lite tid över.

Det hela är i stort sett slut och jag tar emot det med mycket blandade känslor.

Har helt sjukt svårt att släppa taget.

Är jag friare? Jo de känns så.

Tänker jag på dej? Absolut!

Saknar jag dej? Alla gånger.

Är jag feg? Oja de kan man lugnt säga.

Vet dock att de kanske är bäst så här men de gör fruktansvärt ont ändå.

Och ja jag vet att ingen annan förstår det men de gör det verkligen.

Visst har jag ljugit och visst har jag sårat dej men det var aldrig min mening.

Sen så var det ganska ofta tvärt om med och frågan är i fall du menade det eller inte,de kan inte jag avgöra.

Frågan är i fall du någonsin menade det du sa?

Jag menade och står för de saker jag sagt i alla fall,sen att de inte blev som jag lovat och sagt berodde väldigt mycket på ditt sätt att bemöta mej och till viss del resten av världen.

Om inte jag får komma till tals och vädra mina åsikter,tankar och ha andra väderingar hur ska det då kunna funka?

Men tro mej belutet var långt i från enkelt och smärtfritt.

Jag har under sommaren sett sidor hos dej som ja tror inte många har sett och de är dom sidorna jag älskar,de sidorna jag vill leva med men då de är de andra sidorna av dej som tar över oftast så är det ohållbart.

Många tanka snurrar dock i mitt huvud och jag vet inte alls om jag valt rätt.

De gör ont i mej att inte få vara med dej igen,få krama dej igen,prata och umgås med dej,ha ditt stöd i vissa situationer men ondast gör nog att du inte tror mej.

Ja då var det lill lördag då och jag sitter och väntar på DHL.

De ringde igår och hade ett paket till mej från Petfood.

Reklamerade ju en påse fågelmat före jul och fick svar från företaget att de skickat en ny.

Paketet skulle dock vara på 5 kg så de har nog skickat mer än en ny gissar jag.

De vanliga påsarna är ju på 1 kg nämligen.

Har skrivit ett mkt jobbigt mail i dag och jag kommer nog få en massa skit för det mailet skulle jag tro men jag var tvungen att tala om hur jag kände det,hur jag ser på det hela osv för att mitt hjärta ska kunna funka efteråt och jag ska kunna gå vidare om de nu blir så och de brukar ju vara ytterst lite populärt.

Vissa dagar känns de dock som jag börjar hitta tillbaka till mej själv,som att jag fått mer skinn på näsan.

Kanske denna "kris" har gjort mej till ett moster som nu blir helt outhärdlig framöver??

Tvivlar starkt på det men kommer nog kanske inte vara lika tyst framöver om jag tycker någonting är fel.

Tänker och sätter dock andra i första hand och mej själv i sista hand fortfarande.

Men har åtminstone bestämt mej för att jag då inte ska "krusa" någon.

Funderingarna fortsatte även i går afton på hur jag ska göra.

Frågan är om man ska vara i ett förhållande där de mesta funkar fint utom den sexuella biten som är medel eller om man ska vara i ett förhållande där några saker funkar men de flesta inte men där sexlivet dock är kanon??

Var ska man sätta sina prio??

Alla Hjärtans Dag närmar sig med stormsteg men jag vet inte med vem jag vill fira den eller om jag ens vill fira den dagen.

Skulle så sjukt gärna vilja göra en till tatuering med men de får man nog se sej i   efter.

3 nya pojkar kom in i mitt liv igår i alla fall.

Ryggen är fortfarande åt helvette men hade inte räknat med så mkt annat förstås.

Och senil är ja då fortfarande kan ja lova.

Skulle vilja åka bort och koppla av ett tag men vet ju samtidigt att problemen och funderingarna är kvar då man kommer hem igen.